·
Vad är bildterapi? Hur går det till? Vem kan bli bildterapeut? Kan man måla sig frisk? Det är några vanliga frågor om
bildterapi, en behandlingsform som möter ett ökande intresse i Sverige.
Bildterapi är en behandlingsform som kan användas i olika syften och inom olika områden.
Ett syfte kan vara att väcka livslust och för en stund glömma smärta eller malande tankar.
Tonvikten läggs då på själva bildskapandet, på att vara kreativ och uppleva "flow". Mötet med
färger och former, det självförglömmande, meditativa tillståndet som kan uppnås när man målar
har i sig helande effekter.
Ett annat syfte kan vara att förbättra kommunikation och öka självkännedom. Då fokuseras bildskapandet
och den färdiga bilden - båda delarna ses som en kommunikationsprocess mellan den inre och den yttre
verkligheten. Att måla bilder tillsammans med en bildterapeut individuellt eller i grupp kan vara ett sätt
att lära känna sig själv och sina känslor, att identifiera sina resurser och hinder för självförverkligande.
Bildterapins syfte kan också vara psykoterapeutiskt - insikt och personlighetsförändring. När orden inte räcker
kan upplevelser uttryckas i ett symboliskt språk. Det som inte kan eller får uttalas i ord kan sägas och
bearbetas i bilder, färger och former. Bildskapandet kan väcka glömda känslor och minnen, aktualisera konflikter
som kan bearbetas i nya bilder och/eller i ord. Bildterapeutens uppgift är att stödja det spontana uttrycket,
se och "hålla i" situationen.
Bildskapandet kan ha kathartisk effekt, man kan uppleva lättnad över att ha fått ur sig starka,
svåra känslor på papperet. Ilskan kanske visar sig inte vara så fruktansvärd och förgörande som i
mina mordiska tankar. Trollen spricker i solen och kaotiska känslor blir hanterliga, möjliga att
förstå när de ligger utanför mig, på papperet. Varje bild jag målat är också i någon mening ett självporträtt.
Den visar mitt typiska sätt att fungera genom t.ex. valet av material, kulörer och teknik, hur jag organiserat
och komponerat bilden, vad jag säger om bilden handlar också om mig. Mitt sätt att läsa problem och tackla
konflikter, min personlighet blir synlig i mitt måleri. Bilderna visar mig vem jag är - här och nu, och kan
samtidigt visa på historiskt material - i samma bild. Bilden finns dessutom kvar, kan återvändas till och
jämföras med senare bilder.
Att "kunna måla" är absolut ingen förutsättning för bildterapi, tekniskt kunnande kan ibland lägga sig
i vägen och utgöra ett hinder för det spontana uttrycket. Alla kan uttrycka något med bara linjer,
former och färger - det behöver inte föreställa något särskilt.
Bildterapi kan hjälpa både den som pratar för mycket, intellektualiserar och den som inte behärskar
språket eller saknar ord för känslor. Bildterapeuter arbetar med människor som behöver stöd i sin utveckling
inom det psykologiska, pedagogiska och sociala området. Arbetsfältet är stort - somatisk och psykiatrisk
vård, psykoterapi, smärt- och traumabehandling. Inom alla områden där psykologiska faktorer påverkar
hälsa och utveckling kan bildskapande användas för att uttrycka, bearbeta och integrera känslor och
upplevelser, konflikter och minnen.
·Bildterapeuten
Bildterapeutens uppgift är att hjälpa klienten att komma förbi prestationsångest och censur, att
skapa en bärande relation och ett "hållande rum" där det spontana bildskapandet är möjligt. Bildterapeuten
hjälper klienten att "läsa" sin bild, ta emot och försöka förstå bildens budskap med hjälp av frågor.
Bildterapeuten tolkar inte bilden det är klienten - bara målaren själv vet vad bilden verkligen betyder.
Här kan jämförelsen med drömarbete vara tydliggörande: Bara drömmaren själv har "nycklarna" till förståelsen
av sina drömbilder. Andras tolkningar eller ett symbollexikon kan möjligen vidga perspektivet och hjälpa
associationerna på traven, men det är bara drömmaren/målaren själv som kan veta den verkliga innebörden av
symbolerna. Bildterapeuten kan ställa frågor utifrån sin psykoterapeutiska kunskap och erfarenhet av
att "läsa bilder", frågor som hjälper klienten att låsa upp sin bild, att se sig själv och sin situation
på nya sätt.
Bildterapeuten har studerat konst och har egen erfarenhet av måleri och kreativa processer, har
utbildning och yrkeserfarenhet av människovårdande arbete, samt har god självkännedom. I Sverige
finns idag endast en högskoleutbildning i bildterapi förlagd till Umeå Universitet. Privata
utbildningsgivare finns bl. a. i Stockholm, Lund och vid Brevens Bruk. De första svenska bildterapeuterna
utbildade sig i England och USA.
Magisterutbildningen i bildterapi vid Umeå Universitet ingår i ECArTE - European Consortium of Arts
Therapies Education - ett EU-organ som verkar för forskning, utbildning och utbyte mellan högskolor
som utbildar bild-, dans- och musikterapeuter. Utvecklingen inom bildterapi är stark, inte bara i
Sverige utan i hela Europa, inte minst de östra delarna.
·Måla
sig frisk?
Forskning kring bildterapi och psykosomatik har gjorts vid Statens Institut för Psykosocial Miljömedicin
(Theorell, m. fl. 1999). En svensk studie inom psykiatri har visat att bildterapi och andra skapande
aktiviteter gett bättre behandlingsresultat än psykofarmaka och verbal psykoterapi för vissa
patientgrupper (Körlin, Nybäck & Goldberg, 2000). Konstnärliga terapier visade sig vara särskilt
lämpliga för patienter med posttraumatiska symptom och suicidala tendenser. Forskning om bildterapins
effekter pågår i ett flertal länder, och rapporteras t.ex. vid ECArTE's återkommande konferenser, vartannat år.
Något entydigt vetenskapligt accepterat svar på frågan finns dock ännu inte. Däremot kan många
berätta om bildskapandets betydelse för fysiskt och psykiskt tillfrisknande.
·För
den som vill läsa mer om bildterapi, finns en del nyutkommen litteratur
på svenska:
Englund, B. (red).(2004). Skapande och kroppsbaserade komplementära terapier. Lund:Studentlitteratur.
Forssell, A. (2006). Bilden som kommunikation. Bildterapi i psykisk rehabilitering för personer med
förvärvad hjärnskada. Sundsvall: Prinfo Accidenstryck.
Grönlund, E., Alm, A., Hammarlund, I. (red). (1999). Konstnärliga terapier. Bild, dans och
musik i den läkande processen.Natur och Kultur.
Luterkort, B. (1999). Barn i bildterapi. Att berätta om det svåra i bilder och
videosagor. Stockholm: Prisma Bokförlag.
Seskari, D. (2004). Bildkonst som terapi med barn och unga- En utvecklingsresurs. Kirja kerrallaan.
Svensson, J. (2002). Bildterapi enligt Almametoden. Västerås: Solrosens förlag.
Theorell, T. (red). (1998). När orden inte räcker. Läkning av psykosomatisk sjukdom genom
terapeutiskt arbete med musik, dans, bild och psykodrama. Natur och Kultur.
Wide, K. (2005). Bildens helande kraft. Stockholm: Mareld förlag.
Birgitta Englund
Bildterapeut och universitetsadjunkt, kursledare Magistertutbildningen i bildterapi, Umeå universitet.
Texten uppdaterad 20071101
Till toppen